Vi bemöter uttalandet i SvD brännpunkt om att ”i offentlig sektor läggs 150 miljoner bortkastade kronor på mätningar av medarbetarnöjdhet”

Länk till debattartikeln i SvD 21 maj 2014

Artikelförfattarna driver ett märkligt resonemang som verkar gå ut på att det är ointressant att följa upp hur medarbetare trivs på jobbet, att det enbart skulle vara slöseri med pengar. Resonemanget att nöjda medarbetare automatiskt skulle leda till nöjda kunder är lika märklig. Självklart finns det flera parametrar, precis som att nöjda kunder per automatik inte leder till lönsamma kunder, och att lönsamma kunder per automatik inte leder till lönsamma företag etc. Detta sätt att förenkla problembeskrivningen och att föra i tes att medarbetarundersökningar på så sätt är verkningslösa är att gå för långt i sin vilja att förenkla.

Vänd på frågeställningen så kanske det blir tydligare, missnöjda kunder gör det svårt att ha en långsiktigt sund affär. Precis på samma sätt är missnöjda medarbetare ett problem som garanterat skadar den verksamhet företaget eller organisationen bedriver. Hur skall man i en större organisation kunna avgöra medarbetarnas syn på t.ex. chefen, kollegor och organisationen om det inte följs upp?

Det stämmer att en del medarbetarundersökningar fokuserar för mycket på jämförbarhet, standardisering och lyfter för stor vikt vid obrutna tidsserier.

Medarbetarundersökningar är en viktig nyckel i att följa upp stora organisationer. Men precis som med alla undersökningar är det viktigt att de är ändamålsenliga, aktuella, knyter an till den verklighet som de anställda lever i, mäter kulturen samt att man faktiskt agerar på resultaten.

Man får aldrig glömma att revidera om det man följer fortfarande är relevant. Det ändrade arbetsklimatet, den ökade specialisering, den anställdes kompetens och i många fall behovet av snabbhet i det arbete som genomförs ställer än högre krav på relevanta undersökningar som mäter det som är viktigast. I många fall blir då traditionella stora medarbetarundersökningarna mer obsoleta, med onödigt många frågor som varken följs upp eller skapar nya möjligheter.

Organisationen måste våga revidera metod och omfattning, men det betyder inte att man skall sluta lyssna på de anställda och utropa medarbetarundersökningarnas död. Det är dags att kontinuerligt våga bli mer flexibla och utvärdera om mål och mätning är tillräckligt relevanta.

Internundersökningar är ett verktyg för att kunna följa upp verksamheten som den ser ut idag, precis som man följer upp andra delar i verksamheten, men samtidigt våga ifrågasätta de mätningar som görs enbart på rutin.

 

Torbjörn Sjöström                                                        Kicki Molin

VD                                                                                           

Novus